Tillbaka

 

 

 

 

Enmansmotorsågen BE-BO

 

Att konstruera en enmansmotorsåg med låg vikt och hög driftsäkerhet till ett rimligt pris pågick i slutet av 40-talet både i Sverige och i övriga världen. I Sverige konstruerade Gustaf Holm & Co AB sågen BE-BO som var den första svenska enmansmotorsågen. Vid källforskning inför denna text har namnet förekommit alternativt stavat som Gustaf och Gustav. I denna text skrivs namnet genomgående som Gustaf.

 

Bild: BE-BO, samlare Solhem9.

Firman Gustaf Holm & Co AB med säte i Göteborg som bildades 1878 arbetade i början med trävaruexport. Senare inriktade man sig på handel och spedition av livsmedel. Firman Gust. Holm
& Co AB fick genom sina bankkontakter 1937 kontakt med den engelska firman Warsop Petrol Drill & Tools Ltd i Nottingham. Gust. Holm & Co AB blev 1938 generalagent för engelska bergborr-maskinen Warsop i Sverige, Danmark, Finland och de baltiska staterna. En annons för Warsop bergborrmaskin typ S5 ”Road Breaker” (550) (typ 2) med 200 cc motor samt en bild på en Warsop bergborrmaskin S5 (typ 2) finns nedan.

 

Bild: Annons Warsop bergborrmaskin, Tidskriften Skogen 1954.

 

Warsop tillverkade från 1936 en till det yttre liknande modell S6 med 250 cc motor. Vilka av Warsop Petrol Drill & Tools Ltd produkter AB Bergborrmaskiner sålde/licenstillverkade framgår inte av någon hittad källa. Svenska armen beställde stora mängder av Warsop bergborrmaskiner. När andra världskriget bröt ut försvårades leveranserna av maskinerna. 1940 skrev därför Gustaf Holm & Co AB ett kontrakt om licenstillverkning i Sverige. Gustaf Holm & Co AB tillverkade nu bergborrmaskinerna med hjälp av olika underleverantörer. 1947 startade Gustaf Holm & Co AB ett dotterbolag AB Bergborrmaskiner med fabrik i Mölndal. I AB Bergborrmaskiners fabrik började nu maskinerna tillverkas i egen regi.Efter hand minskade efterfrågan på Warsopmaskiner. AB Bergborrmaskiner slutade därför helt med tillverkningen av Warsopmaskiner 1961. Gustaf Holm & Co AB fick förfrågan om att börja tillverka en kedjemotorsåg av några
stora skogsföretag hösten 1948. Skogsföretagen var då redan stora köpare av Warsop bergborrmaskiner. Gustaf Holm & Co AB ansåg att tillverkning av motorsågar på ett bra sätt kompletterade företagets tillverkning av bergborrmaskiner. Gustav Holm & Co AB som redan var tillverkare maskiner i lättmetall samt luftkylda bensinmotorer började nu en undersökning av olika kedjesågsmodeller och typer. Representanter från Gustaf Holm åkte till Värmland där en stor provning av motorsågar genomfördes vintern 1948-1949. Vid en inventering inför uppvisningen uppräknas 36 olika sågmodeller. På provningen fick motorsågarna av det Kanadensiska märket Hornet av både enmans och tvåmansmodell bra betyg.
Gustaf Holm & Co AB intresserade sig för nymodigheten enmanssåg. Anställda vid Gustaf Holm & Co AB åkte i början av 1949 till Canada och köpte in en Hornet sannolikt modell DJ 3500 H som transporterades till Sverige för att studera konstruktionen. Några säkra uppgifter om denna Hornet motorsåg har inte hittats. Några räkningar, foto, kvarvarande delar och liknande har inte hittats vid källforskningsarbetet. Endast muntliga uppgifter om sågköpet i Canada har hittats. En annons för Hornet DJ 3500 H finns nedan.

 

 

Bild: annons från generalagenten Como, Mats & Tore Bjerke ur Tidskriften Skogen 1949.

 

Chefsingenjören Georg Larsson konstruerade nu en kedjesåg av enmansmodell som utgick från Hornet (sannolikt) modell DJ 3500 H men med vissa detaljförbättringar. De viktigaste var att prototypsågen fick en magnapullstart vilken saknas på Hornets såg. Ytterligare förändringar var en kraftigare motor med större slagvolym (125 cc mot 100 cc) samt bättre lagerkonstruktion. Företaget lät nu tillverka ett antal förseriesågar av Georg Larssons modell som provades under 5 månader. Efter visa detaljförändringar började nu kedjesågen att massproduceras hösten 1949. Gustaf Holm & Co AB använde i början leveranser från underleverantörer.

 

 

 

Bilder: BE-BO i liten samt stor transportlåda, Samling Solhem9.


När BE-BO modell A som sågen döptes till introducerades på marknaden 1949 var den toppmodern och satte en ny standard för motorsågar och den var samtidigt den första enmansmotorsågen som producerades i Sverige.Sågen kallades av tillverkaren först BE-BO typ A. Vid källforskning har inte hittats någon BE-BO typ B eller liknande. Vanligtvis
kallas sågen enbart BE-BO utan typbeteckning. Namnet skrivs i denna text som motorsågen BE-BO utan specificerad typbeteckning. Efterfrågan på motorsågen BE-BO var hög. 1951 startade därför Gustaf Holm & Co AB dotterbolaget Göteborgs Lättmetallgjuteri AB vägg i vägg med AB Bergborrmaskiner i Mölndal. Sågen tillverkades nu gemensamt av dessa
två västsvenska bolag. I Gustaf Holms reklammaterial till återförsäljarna daterat 1949-10-25 står: ”Då vår såg nu släpps ut på den svenska marknaden, är det vår förhoppning, att den skall visa sig vara ett för skogsbruket robust och lättskött verktyg, vilken på grund av det låga priset skall kunna bli varje skogsarbetares egendom.” Återförsäljarna får flera försäljningsargument
för BE-BO modell A av tillverkaren i återförsäljarmaterialet.

Några argument står uppräknade nedan.

• BE-BO är lättskött.
• BE-BO är mycket lättmanövrerad.
• BE-BO medger låga stubbar.
• BE-BO är också avsedd för kvistning förutom fällning och kapning.
• BE-BO är en helsvensk produkt.
• BE-BO är en kraftig och robust maskin.
• BE-BO är tillverkad under minutiös kontroll.
• BE-BO är provad och inkörd vid fabriken.
• BE-BO levereras med verktyg, instruktionsbok och reservdelskatalog.
• BE-BO levereras i en trälåda som är avsedd att användas vid transporter till och från arbetsplatsen.

BE-BO blev en stor framgång och gjorde att motorsågen blev mera allmän i svenska skogar och såldes totalt i ca 17000 exemplar i Sverige. BE-BO tillverkades i flera olika varianter. En synlig skillnad är tanken som fanns både i plåt och i lättmetall utförande. BE-BO såldes också till svenska armen i en specialbeställd transportlåda.

 

 

Bild: BE-BO i militärlåda, Samling Solhem9.

 

Ett exempel på hur BE-BO marknadsfördes syns nedan. BE-BO var länge den populäraste motorsågen i Sverige. I mitten av 1950-talet började allt flera nya sågmodeller lanseras. Konkurrensen för den då ganska omoderna BE-BO gjorde att tillverkningen slutade 1955.

 

Bild: Tidskriften Skogen 1954.


Det lyckade samarbetet med BE-BO’n mellan AB Bergborrmaskiner och Göteborgs Lättmetallgjuteri AB gjorde att företagen slogs ihop. Det nya företagets namn AB Partner Industrier föreslogs av de anställda vid en namntävling, ett namn som syftade på det lyckade samarbetet med Be-Bo. Namnet på efterföljaren som tillverkades i några enstaka utställningsexemplar hösten 1954 blev motorsågen Partner och därmed den första sågen med Partner namn. BE-BO kan dock sägas de nyare Partnersågarnas anfader. Namnet på efterföljaren Motorsågen Partner och därmed Partners 1’a modell som började säljas till kund 1955 ändrades senare till Partner typ C6 vid lanseringen av R 11 och X 21 1958. Se historiskt dokument Partner C6.

 

Innehållsförteckning

Instruktionsbok

Officiell test

 

 

Käll- och Litteratur-förteckning:

US Patent Office, Patent No 502, December 07 1837
Franklin Journal, October and November, 1838
Mechanics’ Magazine, No 811, Saturday February 23 1839
Obbarius, G.I., Lärobok i skogsvetenskapen, 1845, s. 1-336
Af Ström, I. AD., Handbok för skogshushållare, 1846, s. 1-302
Kongl. Svenska Landtbruks-Akademien, Handlingar Rörande Landtbruket Och Dess Binäringar, Elfte Delen, 1852, s. 77-79
Segerdahl, G., Lärokurs uti skogshushållningen, 1852, s. 1-230
Obbarius, G.I., Enkla regler för skogsskötsel, 1857, s. 1-108
Illustreret Nyhedsblad, nr. 8 1862, s. 35
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Om skogarne och skogsväsendet. 1865, s. 1-218
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Iaktagelser rörande skogsväsendet, 1868, s.1-219
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Skogsteknologi, 1874, s. 1-280
Holmerz, C. G., Vägledning i Skogshushållning, 1879, s. 138-152
Wallmo, Uno, Rationell skogsavverkning, 1897, s. 1-288
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 967, 1899
Sylvan, Sam., Om skogsbruk, 1903, s. 1-75
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 2917, 1907
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No. 34491, 1911
Suomen metsänhoitoyhdistyksen julkaisuja, Puunkaatokone,Vol. No. 28 1911, s.173-174
The Timberman, Evolution of a pacific coast ironworking industry-Vulcan Iron works, 1911, s. 54-57
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6054, 1915
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6141, 1915
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6226, 1915
Hudiksvalls-Posten 28/11-1916, Notis om trädfällningsmaskin
K. C., Arbor, den nya trädfällningsmaskinen, Hufvudstadsbladet, 7 mars, 1916
Lundberg, Gustaf, Trädfällningsmaskinen Sector Tidskriften Skogen, årg. 3 (1916),
s. 323-325
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6394, 1916
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6522, 1916
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6529, 1916
Adensköld, K.F., Statens Maskin- och Redskpsprofningsanstalt, Meddelande nr. 51: Serieprofning af sågar
för skogsafverkning, 1917
Kungl. Patent och Registreringsverket, Patent No. 43894, 1917
Kungl. Patent och registreringsverket, Patent No 45324, 1917
Mellström, Gösta, Skogsarbetarnas levnads och arbetsförhållanden, Tidskriften Skogen
årg. 4 (1917), s. 95-101
Metsätaloudellinen Aikakaskirja, Uusi puunkaatokone Arbor, 1917, s. 262
Metsätaloudellinen Aikakaskirja, Englantilainen puunkaatokone, 1917, s. 341
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6656, 1917
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6703, 1917
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6766, 1917
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6877, 1917
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6878, 1917
Greete, Erik, Hamiltons maskin för fällning och sönderdelning av träd, Tidskriften Skogen,
årg. 5 (1918), s. 305-307
Lagerberg, Torsten, Kort handledning i skogshushållning, 1918, s. 240-245
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6926, 1918
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6984, 1918
Lundberg, Gustav, Hjälpsågningsapparaten Jerker, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 60-62
Lundberg, Gustaf, Motorsågen ”Gerber”, Tidskriften Skogen, årg. 6 (1919),
s. 276-281
GB Patent, No 136753, 1919
Greete, Erik, Sågkamraten, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 142-145
Magnell, Axel, Hjälpsågningsapparaten ”Jerker”, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 93
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 7253, 1919
Field, William H., Field's wood working machinery reference book, 1920
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62217, 1920
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 9028, 1921
Ekman, W, Handbok i skogsteknologi, 1922, s. 221-230
Lundberg, Gustaf, Fagersta trädfällningsapparat, Tidskriften Skogen, årg. 9 (1922), s. 176-181
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62136, 1923
Lundberg, Gustaf, Motorsågen Arbor, Tidskriften Skogen, årg. 10 (1923), s. 331-334
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62649, 1924
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 10548, 1924
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 10961, 1924
Gerlinghoff, A, Die Sector Baumfällmaschine Modell 1924, Forstarchiv 1925, s. 54
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 65398, 1925
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 11379, 1925
Sandvikens Jernverks AB, Reklammaterial Trädfällningsapparat Kompis resp.Timmersåg, uå.
Sandvikens Jernverks AB, Sandvikens Sågar, 1925
Andersson, Gunnar, Sveriges allmänna skogar, 1926, s. 1-268
Lundberg, Gustaf, Sandvikens Trädfällningsapparat Kompis, Tidskriften Skogen, Årg. 13 (1926), s. 156-162
Åbo Underättelser, En uppfinnare på Skogsdagen, 1926-04-25
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 11845, 1926
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 12446, 1926
Tropenpflanzer, Die Baumfällmaschine Sektor, bd 29 (1926), s. 23
Greete, Erik, Nya redskap och andra förbättringar vid skogsavverkning, Tidskriften Skogen, årg. 14 (1927), s. 57-61
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 12207, 1927
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 12527, 1927
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 12826, 1927
Greete, Erik och Grinndal, TH., Anvisningar i skogsbruk, 1928, s. 137-140
Petrini, Sven, Skogens avverkning och utdrivning ur Sveriges Skogar Wahlgren A. samt Schotte G., 1928, s. 786-822
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 70233, 1929
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 14097, 1930
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 15181, 1930
Tidskriften Skogen, Nyheter på motorsågsområdet, årg 17 (1930), s. 573-574
Streyffert, Thorsten, Sveriges Skogar och Skogsindustrier, 1931, s. 1-240
Monroy, v., Hauptpryfung von Motorsägen, Heft 4, 1932
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 84285, 1934
Eissfeldt, H., Die Motorsäge im Forstbetriebe, 1939, s. 1-85
Pablo, Motordrivna fällningssågar, Tidskriften Skogen, årg. 27 (1940), s. 385-386
Sandvikens Jernverks AB, Sandvikens Skogssågar och deras skötsel, 1941, s. 1-65
Hallander, Åke, Svensk skog och bondeskogsbruk ur Lantbrukstekniska kalendern, 1942,
s. 241-255
Petro, Motorsågen: förtjänt av ökad uppmärksamhet, Tidskriften Skogen, årg. 30 (1943), s.
232-233
Johansson, F., Anvisningar I Skogsbruk, 1943, s. 153-177
Studier i Skogsbrukets Arbetslära, 1943
Tidskriften Skogen, Också en fällningssåg, årg. 31 (1944), s. 165
Manual samt försäljningsbroschyr Sally Saw
Nenzell, G., Några resultat från tidsstudier av gagnvirkeshuggning, S.D.A meddelande nr. 22, 1946
Tidskriften Skogen, Demonstration av motorsågar, årg. 33 (1946), s. 115
Ekman, Sven G., Skog i Nordamerika, 1947, s. 137-146
Studieselskapet För Norsk Industri, Meddelande No. 5, 1947
Arbetsfysiologiska Undersökningen (AFU), Studier över tungt kroppsarbete.Arbetsfysiologiska och arbetstekniska undersökningar vid skogsavverkning, 1948
Carpelan, Greger, Motorsågar och deras användning i svenskt skogsbruk, Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, 1948, s. 227-290
Enmansmotorsågen Hornet, Tidskriften Skogen, årg. 35 (1948), s. 2
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 5, 1948
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 32, 1948
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 33, 1948
P., En lätt motorsåg, Tidskriften Skogen årg. 35 (1948), s. 35
Elofson, Anders, Nya Lantmannens Bok, 1949, s. 1706-1709
Föyn, Per, Motorsågens ekonomi, Tidskriften Skogen, årg. 36 (1949), s. 270-271
St., En fransk motorsåg, Tidskriften Skogen, årg. 36 (1949), s. 107
Hallström, G., Enmansmotorsågens lönsamhet, Tidskriften Skogen årg. 37 (1950), s. 117
S-g., Äntligen en svensk motorsåg, Tidskriften Skogen, årg. 37 (1950), s. 222
Carpelan, Greger, Enmansmotorsågens lönsamhet, Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, 1953, s. 499-577
JO-BU Mekaniske Verksted, Vegledning i bruk og vedlikehold av JO-BU Junior, 1953
Parling, Nils, Motorsågen (skönlitteratur), 1953, s. 1-255
Hjort, R., Anvisningar i skogsbruk, 1954, s. 190-197
Ilon, Bengt, Skogsbruket på S:t Eriksmässan, Tidskriften Skogen, årg. 41 (1954), s. 326-327
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.), Aktuell Information, nr. 90, 1955
Ilon, Bengt, Världens enda Dieselmotorsåg, Tidskriften Skogen, årg. 42 (1955), s. 14
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 97, 1956
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.), Aktuell Information, nr. 106, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1255, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1258, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1259, 1956
Sundberg, Ulf, Virkets utdrivning, ur Svensk skog och skogsindustri Strindlund Gert, 1956, s. 165-179
Cederberg, Ned och Lindberg, Bo, Några råd till motorsågare, 1957, s. 1-16
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1957, s. 293-296
Provade motorsågar, Tidskriften Skogen, årg. 44 (1957), s. 152
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1304, 1957
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1307, 1957
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1311, 1957
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1958, s. 315-318
Manual samt försäljningsbroschyr BE-BO
Manual Crescent 06
Manual samt försäljningsbroschyr Husqvarna 70
Manual samt försäljningsbroschyr Husqvarna MS 90
Manual samt försäljningsbroschyr Jonsereds Raket XF
Manual samt försäljningsbroschyr Partner C6
Manual samt försäljningsbroschyr Partner R 11
Dolmar Machinen-Fabrik G.m.b.H., Bedeinungsanweisung Dolmar Type CL, 1959
Lundgren, Rune, Motorsågen, 1959, s. 3-8
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1959, s. 283-287
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1960, s. 269-273
C:son Leijonhufvud, Axel, Virkets utdrivning ur Skogen och skogsbruket Lindh Eric A,Stålfelt Folke samt Wennmark Torsten, 1961, s. 228-231
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1961, s. 278-281
Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag, Insyn, Nr. 4, årg. 17 (1961), s. 5
Ilon, Bengt, Från stenyxa till Husqvarna motorsåg, i Fällt och aktuellt med Husqvarna motorsåg i skogen, M 95156-6,7-61, s. 4-7
Lidberg, Bo och Bure’nius, Åke, Motorsågning, 1961, s. 5-8
Granlund, Torsten och Quennerstedt, Hans, Skogsbruk, 1962, s. 148-160
Sveriges Skogsvårdsförbund, Anvisningar i skogsbruk, 1966, s. 139-146
Strehlke, Ernst-Günther, Forstmaschinenkunde, 1970, s. 83-85
Embertse´n, Sven, Virkesdrivning inom Kramforsdelen av SCA 1911-1965, Studia Foresalia Suecia nr 134, 1976, s. 49-51
Lohberg, Rolf, Geschichte der Waldarbeit, 1976, s. 66-75
Glantz, Dane, Teknos motorsågar, 1978, s. 10-11
Härkönen, Pekka, Motorsågning, 1978, s. 1-68
Vevstad, Andreas, Motorsaga-fra tömmerfellningsmaskin till håndredskap, i Årsbok för
Norsk Skogsbruksmuseum 9 (1978-1981), s. 9-124
Agrell, Gunnar, Lantmannen, 1979, s. 108
Jonsereds AB, Sågar lätt som sågar rätt, 1979, s. 1-20
Gaunitz, Sven, Struktur, strategi och resurser, i Utterström, Gustaf, SCA 50 år Studier kring ett storföretag och dess föregångare, 1979, s. 143-217
Strömberg, Roland, Motorsågen, 1979, s. 13-16
Andrews, Ralph W., This was Logging, 1982, s. 1-157
Tehdrspuu oy, Sippolan metsäkoulu ja halla-sippolan metsät, 1982, s. 6-7
Lantbruksstyrelsens informationsenhet, 100 år med svenskt lantbruk, 1990, s. 56
Wallin, Bo, Rikare Skog, 1990, s. 1-133
Heinke, Ulf, Motorsågens utveckling, Polhem, årg. 9 (1991), s. 27-60
Hjelm, Jonny, Skogsarbetarna och motorsågen, 1991, s. 71-73
Kyhne, Jochen, Redskap och maskiner, 1991, s. 7-29
Parling, Nils, Skogsarbetaren (skönlitteratur), 1991, s. 1-152
Drushka, Ken, Working in the Woods, 1992, s.58-95
Perlinge, Anders, Skogsbrukets tekniska utveckling under 100 år, 1992, s. 1- 119
Hjelm, Jonny, Forest work and mechanization-changes in Sweden and Canada during the post-war period, Polhem, årg. 12 (1994/3), s. 260-288
Skogsstyrelsen, Motorsågning, 1994, s. 21-37
Wallenius, Rudolf, Motorsågen kom och försvann, 1994
Drushka, Ken och Konttinen, Hannu, Tracks in the Forest, 1997, s. 52
Sundberg, Carl-Gustaf, Bergslaget och Skogen, 1997
Jakobsson, Vejne, Skogsbruk förr och nu, 2002, s. 47-50
Löffler, H., Hamberger, J., Warkotsch, W., Wie in Bayern das Holz aus dem Wald
kam. Holzernte, Walderschließung und Holztransport einst und jetzt. In: Bleymüller, H.,
Gundermann, E., Beck, R. (Hrsg.): 250 Jahre Bayerische Staatsforstverwaltung. – Rückblicke,
Einblicke, Ausblicke. Mitteilungen aus der Bayer. Staatsforstverwaltung, 2002, Heft 51, Bd. 2, s. 335 - 368
Sveaskog Virke Norr, Skog & Trä i Norr, nr. 3 2003, s, 13
Andersson, Stig, Skogsteknik förr och nu, i Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2004,
s. 102-116
Ericsson, Henry, Män med visioner, 2005, s. 29-41
Lee, David, Chainsaws: a history, 2006, s. 22-25, 35-36, 209
Enander, Karl-Göran, Ekologi, skog och miljö, 2007, s. 76-215
Fleischer, Manfred, Die Geschichte der Motorsäge, 2007, s. 21-49
Darphin, Jean-Paul, Nymans Verkstäder, 2008, s. 147-149
Samset, Ivar, Fra muskler til maskiner i skogen, 2008, s. 10-80

 

 

Tillbaka Upp