Hjälpsågningsapparaten Jerker
Bild: Lundberg, Gustaf, Tidskriften Skogen, 1919.
I Sverige gjordes vid 1900-talets början flera försök att underlätta det manuella skogsarbetet. Flera olika hjälpapparater till dåtidens avverkningsredskap konstruerades. Några hjälp-apparater kom längre än till försöksstadiet samt patentsöktes och såldes därefter i varierande antal.
Omkring 1918 konstruerades ett tillbehör, hjälpsågningsapparaten Jerker, till bågsåg . Det var en anordning som med en fjäderbelastad trissa som tryckte på sågbågen. Jerkers konstruktion framgår av bilden nedan. Hela konstruktionen vägde 2,25 kg. Jerker krävde en bågsåg med båge i ett stycke för att fungera.
Jerker
Bild: Tidskriften Skogen, 1919.
1. Skena. 2. Löpare.3. Spiralfjäder. 4. Stoppmuff.5. Låsvred. 6. Styrtrissa. 7. Sågbåge.
Vid användning görs först ett fällhugg som vanligt. Jerker fästs (slås in) i stammen med skenans spets ca 2,5 cm nedanför blivande sågskäret. Stoppmuffen ställs i bakersta läget, sågen sätts i läge och sågningen påbörjas. Under sågningen spänns fjädern med stoppmuffen så att lämplig matning erhålles.
1918 beskriver Gustaf Lundberg, Skogshögskolan, hjälpsågningsapparaten Jerker som såldes av AB Archimedes, Stockholm, i Tidskriften Skogen nr 6. Gustaf Lundberg skriver att Jerker demonstrerades i maj 1918 på Djurgården, Stockholm. Lundberg skriver att: ”Jerker i hög grad underlättar fällningen” och att ”tidsåtgången vid fällning nedgå till 2/3 av den tid, som erfordras utan apparaten å sågen”. Som sammanfattning står att Jerker är arbetsbesparande lämplig vid fällningsarbete med bågsåg men att priset, 20 kr, är relativt högt.
I andra omdömen om Jerker i samtida facklitteratur finns flera nackdelar med Jerker uppräknade. I en sammanfattning står: ”För bruk i snö och stenbunden mark är bågsågen i sig själv besvärlig, och torde detta än mer bli fallet i kombination med hjälpsågningsapparaten, och i konkurrens med den numera i praktiken allt vanligare ”svansen”, helst kombinerad med den enkla men synnerligen effektiva ”sågkamraten”, torde bågsågen och ”Jerker” fort nog få ge upp marknaden.” Jerkers pris 20 kr (1920) bedömdes också av samtiden som ett högt pris.
Jerker såldes också i Norge av importören G. Hartmann i Kristiania. Antalet ”Jerker” som såldes framgår inte av någon hittad källa.
Käll- och litteraturförteckning:
Obbarius, G.I., Lärobok i skogsvetenskapen, 1845, s. 1-336
Af Ström, I.AD., Handbok för skogshushållare, 1846, s. 1-302
Segerdahl, G., Lärokurs uti skogshushållningen, 1852, s. 1-230
Obbarius, G.I., Enkla regler för skogsskötsel, 1857, s. 1-108
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Om skogarne och skogsväsendet. 1865, s. 1-218
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Iakttagelser rörande skogsväsendet, 1868, s.1-219
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Skogsteknologi, 1874, s. 1-280
Wallmo, Uno, Rationell skogsavverkning, 1897, s. 1-288
Sylvan, Sam., Om skogsbruk, 1903, s. 1-75
Lagerberg, Torsten, Kort handledning i skogshushållning, 1918, s. 240-245
Lundberg, Gustav, Hjälpsågningsapparaten Jerker, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 60-62
Magnell, Axel, Hjälpsågningsapparaten ”Jerker”, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 93
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62217, 1920
Ekman, W, Handbok i skogsteknologi, 1922, s. 221-230
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62136, 1923
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62649, 1924
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 65398, 1925
Andersson, Gunnar, Sveriges allmänna skogar, 1926, s. 1-268
Greete, Erik och Grinndal, TH., Anvisningar i skogsbruk, 1928, s. 137-140
Petrini, Sven, Skogens avverkning och utdrivning ur Sveriges Skogar Wahlgren A. samt Schotte G., 1928, s. 786-822
Streyffert, Thorsten, Sveriges Skogar och Skogsindustrier, 1931, s. 1-240
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 84285, 1934
Johansson, F., Anvisningar I Skogsbruk, 1943, s. 153-177
Studier i Skogsbrukets Arbetslära, 1943
Nenzell, G., Några resultat från tidsstudier av gagnvirkeshuggning, S.D.A meddelande nr. 22, 1946
Arbetsfysiologiska Undersökningen (AFU), Studier över tungt kroppsarbete.Arbetsfysiologiska och arbetstekniska undersökningar vid skogsavverkning, 1948
Elofson, Anders, Nya Lantmannens Bok, 1949, s. 1706-1709
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 141566, 1953
Parling, Nils, Motorsågen (skönlitteratur), 1953, s. 1-255
Hjort, R., Anvisningar i skogsbruk, 1954, s. 190-197
Sundberg, Ulf, Virkets utdrivning, ur Svensk skog och skogsindustri Strindlund Gert, 1956, s. 165-179
Lundgren, Rune, Motorsågen, 1959, s. 3-4
C:son Leijonhufvud, Axel, Virkets utdrivning ur Skogen och skogsbruket Lindh Eric A,Stålfelt Folke samt Wennmark Torsten, 1961, s. 228-231
Ilon, Bengt, Från stenyxa till Husqvarna motorsåg, i Fällt och aktuellt med Husqvarna motorsåg i skogen, M 95156-6,7-61, s. 4-7
Lidberg, Bo och Bure’nius, Åke, Motorsågning, 1961, s. 5-10
Granlund, Torsten och Quennerstedt, Hans, Skogsbruk, 1962, s. 148-160
Sveriges Skogsvårdsförbund, Anvisningar i skogsbruk, 1966, s. 139-146
Lohberg, Rolf, Geschichte der Waldarbeit, 1976, s. 58-63
Härkönen, Pekka, Motorsågning, 1978, s. 1-68
Glantz, Dane, Teknos motorsågar, 1978, s. 9-10
Vevstad, Andreas, Motorsaga-fra tömmerfellningsmaskin till håndredskap, i Årsbok för Norsk Skogsbruksmuseum 9 (1978-1981), s. 12-13
Agrell, Gunnar, Lantmannen, 1979, s. 108
Gaunitz, Sven, Struktur, strategi och resurser, i Utterström, Gustaf, SCA 50 år Studier kring ett storföretag och dess föregångare, 1979, s. 143-217
Strömberg, Roland, Motorsågen, 1979, s. 11-13
Heinke, Ulf, Motorsågens utveckling, Polhem, årg. 9 (1991), s. 27-60
Hjelm, Jonny, Skogsarbetarna och motorsågen, 1991, s. 71-73
Kyhne, Jochen, Redskap och maskiner, 1991, s. 7-29
Parling, Nils, Skogsarbetaren (skönlitteratur), 1991, s. 1-152
Hjelm, Jonny, Forest work and mechanization-changes in Sweden and Canada during the post-war period, Polhem, årg. 12 (1994/3), s. 260-288
Löffler, H., Hamberger, J., Warkotsch, W., Wie in Bayern das Holz aus dem Wald
kam. Holzernte, Walderschließung und Holztransport einst und jetzt. In: Bleymüller, H.,
Gundermann, E., Beck, R. (Hrsg.): 250 Jahre Bayerische Staatsforstverwaltung. – Rückblicke,
Einblicke, Ausblicke. Mitteilungen aus der Bayer. Staatsforstverwaltung, 2002, Heft 51, Bd. 2, s. 335 – 368
Andersson, Stig, Skogsteknik förr och nu, i Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift, 2004
Lee, David, Chainsaws: a history, 2006, s. 19-25
Enander, Karl-Göran, Ekologi, skog och miljö, 2007, s. 76-215
Fleischer, Manfred, Die Geschichte der Motorsäge, 2007, s. 21-24