tillbaka

 Trädfällningsmaskinen Samuel H.Hamilton.

Hamiltons maskin vid fällning av träd. Bild: Tidskriften Skogen, nr 5, 1918.

Inom skogsbruket gjordes många tidiga försök att underlätta och effektivisera de tunga manuella arbetsmomenten. Speciellt inriktades mekaniseringsförsöken på fällningsmomentet som är det mest energikrävande och subjektivt det mest ansträngande av samtliga arbeten vid manuellt huggningsarbete. Se tabell 1 och 2.

Enligt försök i Sverige utförda av S.D.A.  är fördelningen mellan arbetsoperationerna vid helt manuell huggning som framgår av tabell 1 nedan. Energiåtgången för de olika arbetsoperationerna vid manuell huggning enligt Arbetsfysiologiska Undersökningen 1948 framgår av tabell 2.

Tabell 1. Arbetsoperationernas omfattning vid helt manuell huggning för träd med 10” brösthöjdsdiameter pb.(Nenzell 1946)

Tabell 2. Energiåtgång för de olika arbetsoperationer vid manuell huggning (AFU 1948).    

Tidiga mekaniseringsförsök vid huggningsarbete gällde oftast någon typ av trädfällningsmaskiner. I USA provades flera olika konstruktioner under 1800-talet. Dessa maskiner drevs i början av mänsklig muskelkraft. En av de första trädfällningsmaskinerna konstruerades av ingenjör Samuel H. Hamilton från New York, USA som den 7’e december år 1837 patenterade sin trädfällningsmaskin. Många källor i litteraturen nedan nämner att Hamilton konstruerade sin maskin vid en betydligt senare tidpunkt. De skriver ofta ”under andra halvan av 1800-talet”. Ett årtal som nämns i flera källor är år 1862. Beskrivningar av maskinens konstruktion och användning kring år 1861-1862 och senare skrivs oftast i Europeiska källor. Tänkbara förklaringar till olika tidsangivelser är att Hamiltons maskin introducerades vid en senare tidpunkt i Europa och/ eller att Samuel H. Hamiltons trädfällningsmaskin förväxlas med James Hamiltons vidareutvecklade maskin patenterad 1859.

 Bild: US Patent Office, Patent No 502, Hamilton Drag Sarr.

Maskinen såldes av återförsäljarna L.T.D.Perkins, Hanc och House, Court Square, Boston samt hos Samuel P.Lewis, no. 110 Broadway, New York. I hur stor omfattning Hamiltons maskin tillverkades framgår inte i någon litteraturkälla. Samtida källor beskriver endast att de sett maskinen i praktiskt arbete.

Trädfällningsmaskinen bestod av en sågblad monterad på en träram. Sågen transporterades enligt patentansökan på två hjul. Dessa hjul är inte monterade på bilderna nedan. Trädfällningsmaskinen drevs av två man som med vev vevade runt ett hjul, och den roterande rörelsen omvandlades sedan till en fram och återgående rörelse som drev ett sågblad. Sågning kunde ske antingen vertikalt eller horisontellt beroende på uppställning. Hamiltons maskin kunde därför användas till att både fälla samt kapa träd. Se bilder nedan.

Hamiltons trädfällningsmaskin uppmärksammades tidigt i Norden. Första gången en trädfällningsmaskin beskrivs i norsk litteratur är år 1862. Hamiltons maskin beskrivs då i

en artikel Illustreret Nyhedsblad Även i övriga Europa fanns Hamiltons trädfällningsmaskin omtalad. År 1865 beskrivs att maskinen användes/provades i Tyskland i Black Forest distriktet i södra Tyskland. I vilken omfattning framgår inte av någon källa.

Personer som såg maskinen i arbete var tveksamma till nyttan av trädfällningsmaskiner i allmänhet och Hamiltons maskin i synnerhet.

I Mechanics’ Magazine, No 811, Saturday February 23 1839 beskrivs maskinens konstruktion och användning ingående.

Som sammanfattning skrivs:

Under särskilda omständigheter finns det fördelar med att såga träd med en sådan såg, men för fällning av träd anser vi att inget är överlägset eller jämbördigt en bra amerikansk yxa och skogshuggare. Så som maskinen är konstruerad, är den svår att flytta i skogen, och vid de flesta tillfällen, medan maskinen förbereds och förankras, är yxhuggaren ensam redan i arbete. Det finnas andra allvarliga invändningar mot att använda sågmaskinen för fällning. Sågen orsakar trotts alla försiktighetsåtgärderna ofta farliga situationer, bara vindens effekt skapar ofta dessa. Yxfällaren bestämmer åt vilket håll hans träd faller, men detta är inte möjligt för användaren av sågen, och sorgligt nog för hans maskin när ett träd faller på den, en händelse vilken är inte bara möjlig utan mycket trolig.

Erik Greete beskriver Hamiltons maskin i en artikel i tidskriften Skogen nr 5 1918.

Greete är mera positiv till Hamiltons trädfällningsmaskin. Greete skriver att maskinen flyttas av två man. Uppställning av maskinen eller ändring av uppställning klaras på mindre än 5 minuter. Maskinen gör enligt uppgift med 4 man lika mycket som 10 man klarar med yxa. Två man kan utföra fyra mans arbete med såg eller fem mans arbete med yxa.

Greete skriver avslutningsvis: ”maskinen är som synes, fullständigt lämplig till alla de arbeten, vartill den är avsedd….” samt ”Anställda prov tala för dess stora arbetsförmåga och praktiska användbarhet.” Erik Greete avslutar artikeln med att rekommendera denna maskin som han anser fullgör sitt arbete med stor hastighet och säkerhet.

 Hamiltons maskin uppställd för kapning.

Hamiltons maskin uppställd för vedsågning.

 Bilder: Tidskriften Skogen, nr 5, 1918.

Hamiltons trädfällningsmaskin fungerade rent mekaniskt. Det är dock tveksamt om den gjorde sågningen effektivare. Förbättringen som gjordes är att arbetsställningen är bättre ur ergonomisk synpunkt och ett mindre ansträngande rörelsesätt än vid sågning på med traditionell timmersvans. I praktiken ute i skogen var Hamiltons maskin svår att använda och transportera vilket fler källor skriver. Maskinen kom därför inte till någon större praktisk användning.

Samuel H. Hamiltons trädfällningsapparat påverkade utvecklingen av sågar så sent som i början av 1900-talet. Uppfinnaren Robert Lagus i Finland blev intresset av motordrivna sågar 1911 när han såg en bild av Hamiltons trädfällningsmaskin. Lagus började nu experiment med egna trädfällningsmaskiner. Han ansåg, som Samuel H. Hamilton 75 år tidigare, metoden kapa träd med ett fram och återgående sågblad var bästa lösningen. Lagus konstruktion kan beskrivas som en utvecklad Hamiltons trädfällningsmaskin. Den största skillnaden är att drivkraften mänsklig muskelkraft nu ersatts av en förbränningsmotor. Robert Lagus konstruktion, Arbor, började säljas 1916 dvs. 80 år efter Samuel H. Hamiltons trädfällningsmaskin. För information om Arbor hänvisas till Solhem9 historiskt dokument.

Käll- och litteraturförteckning:

US Patent Office, Patent No 502, December 07 1837

Franklin Journal, October and November, 1838

Mechanics’ Magazine, No 811, Saturday February 23 1839

Obbarius, G.I., Lärobok i skogsvetenskapen, 1845, s. 1-336

Af Ström, I.AD., Handbok för skogshushållare, 1846, s. 1-302

Segerdahl, G., Lärokurs uti skogshushållningen, 1852, s. 1-230

Obbarius, G.I., Enkla regler för skogsskötsel, 1857, s. 1-108

Illustreret Nyhedsblad, nr. 8 1862, s. 35

Thelaus, Victor Germanius Magnus, Om skogarne och skogsväsendet. 1865, s. 1-218

Thelaus, Victor Germanius Magnus, Iaktagelser rörande skogsväsendet, 1868, s.1-219

Thelaus, Victor Germanius Magnus, Skogsteknologi, 1874, s. 1-280

Wallmo, Uno, Rationell skogsavverkning, 1897, s. 1-288

Sylvan, Sam., Om skogsbruk, 1903, s. 1-75

Greete, Erik, Hamiltons maskin för fällning och sönderdelning av träd, Tidskriften Skogen,

årg. 5 (1918), s. 305-307

Lagerberg, Torsten, Kort handledning i skogshushållning, 1918, s. 240-245

Field, William H., Field's wood working machinery reference book, 1920

Andersson, Gunnar, Sveriges allmänna skogar, 1926, s. 1-268

Greete, Erik och Grinndal, TH., Anvisningar i skogsbruk, 1928, s. 137-140

Studier i Skogsbrukets Arbetslära, 1943

Tidskriften Skogen, Också en fällningssåg, årg. 31 (1944), s. 165

Nenzell, G., Några resultat från tidsstudier av gagnvirkeshuggning, S.D.A meddelande nr. 22, 1946

Arbetsfysiologiska Undersökningen (AFU), Studier över tungt kroppsarbete.Arbetsfysiologiska och arbetstekniska undersökningar vid skogsavverkning, 1948

Carpelan, Greger, Motorsågen och deras användning i svenskt skogsbruk, Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, 1948, s. 228-231

Hjort, R.,  Anvisningar i skogsbruk, 1954, s. 157-161

Sundberg, Ulf, Virkets utdrivning, ur Svensk skog och skogsindustri Strindlund Gert, 1956, s. 165-179

Lundgren, Rune, Motorsågen, 1959, s. 3-4

C:son Leijonhufvud, Axel, Virkets utdrivning ur Skogen och skogsbruket Lindh Eric A,Stålfelt Folke samt Wennmark Torsten, 1961, s. 228-231

Ilon, Bengt, Från stenyxa till Husqvarna motorsåg, i Fällt och aktuellt med Husqvarna motorsåg i skogen, M 95156-6,7-61, s. 4-7

Lindberg, Bo och Bure’nius, Åke, Motorsågning, 1961, s. 5-10

Granlund, Torsten och Quennerstedt, Hans, Skogsbruk, 1962, s. 148-160

Sveriges Skogsvårdsförbund, Anvisningar i skogsbruk, 1966, s. 139-146

Lohberg, Rolf, Geschichte der Waldarbeit, 1976, s. 58-63

Härkönen, Pekka, Motorsågning, 1978, s. 1-68

Glantz, Dane, Teknos motorsågar, 1978, s. 9-10

Vevstad, Andreas, Motorsaga-fra tömmerfellningsmaskin till håndredskap, i Årsbok för Norsk Skogsbruksmuseum 9 (1978-1981), s. 12-13

Strömberg, Roland, Motorsågen, 1979, s. 11-13

Heinke, Ulf, Motorsågens utveckling, Polhem, årg. 9 (1991), s. 27-60

Hjelm, Jonny, Skogsarbetarna och motorsågen, 1991, s. 71-73

Hjelm, Jonny, Forest work and mechanization-changes in Sweden and Canada during the post-war period, Polhem, årg. 12 (1994/3), s. 260-288

Löffler, H., Hamberger, J., Warkotsch, W., Wie in Bayern das Holz aus dem Wald

kam. Holzernte, Walderschließung und Holztransport einst und jetzt. In: Bleymüller, H.,

Gundermann, E., Beck, R. (Hrsg.): 250 Jahre Bayerische Staatsforstverwaltung. – Rückblicke,

Einblicke, Ausblicke. Mitteilungen aus der Bayer. Staatsforstverwaltung, 2002, Heft 51, Bd. 2, s. 335 - 368

Lee, David, Chainsaws: a history, 2006, s. 19-25

Fleischer, Manfred, Die Geschichte der Motorsäge, 2007, s. 21-24

Webbsidor:

Die Geschichte der Motorsäge.
http://www.waldwissen.net/themen/wald_gesellschaft/forstgeschichte/wsl_geschichte_motorsaege_DE

Tillbaka upp