Tillbaka

Trädfällningsmaskinen James Hamilton.

Inom skogsbruket gjordes många tidiga försök att underlätta och effektivisera de tunga manuella arbetsmomenten. Speciellt inriktades mekaniseringsförsöken på fällningsmomentet som är det mest energikrävande och subjektivt det mest ansträngande av samtliga arbeten vid manuellt huggningsarbete. Se tabell 1 och 2.
Enligt försök i Sverige utförda av S.D.A. är fördelningen mellan arbetsoperationerna vid helt manuell huggning som framgår av tabell 1 nedan. Energiåtgången för de olika arbetsoperationerna vid manuell huggning enligt Arbetsfysiologiska Undersökningen 1948 framgår av tabell 2.

Tabell 1. Arbetsoperationernas omfattning vid helt manuell huggning för träd med 10” brösthöjdsdiameter pb.(Nenzell 1946).

Tabell 2. Energiåtgång för de olika arbetsoperationer vid manuell huggning (AFU 1948).

Tidiga mekaniseringsförsök vid huggningsarbete gällde oftast någon typ av trädfällningsmaskiner. I USA provades flera olika konstruktioner under 1800-talet. Dessa maskiner drevs i början av mänsklig muskelkraft. En av de första trädfällningsmaskinerna konstruerades av överste James Hamilton New York, USA. James Hamilton sökte flera patent. Första patentet sökte James Hamilton redan 1809. James Hamilton patenterade sin trädfällningsmaskin den 25’e Jun 1835. Konstruktionen på James Hamiltons trädfällare framgår av bilden nedan.

Bild: James Hamilton trädfällare modell 1835, New York Farmer, juli 1835.

Många källor i litteraturen nedan nämner att James Hamilton konstruerade sin maskin vid en betydligt senare tidpunkt. De skriver ofta ”under andra halvan av 1800-talet”. Ett årtal som nämns i flera källor är år 1862. Beskrivningar av maskinens konstruktion och användning kring år 1861-1862 och senare skrivs oftast i Europeiska källor. En tänkbar orsak till olika tillverkningsår är att James Hamilton patenterade en utvecklad trädfällningsmaskin 1859 (se nedan). Ytterligare en tänkbar orsak är att den i Europa mer kända trädfällningsmaskinen konstruerad av Samuel H. Hamilton som lanserades kring 1860 i Europa förväxlas i några källor med James Hamiltons maskin eftersom dessa båda trädfällningsmaskiner i mycket liknar varandra.
I hur stor omfattning James Hamiltons maskin tillverkades framgår inte i någon litteraturkälla. Samtida källor beskriver endast att de sett maskinen i praktiskt arbete.
Trädfällningsmaskinen bestod av en sågblad monterad på en träram. Enligt konstruktören bör maskinen användas av 2 personer men vid mindre träd var 1 person tillräckligt. Trädfällningsmaskinen drevs av två man som med vev vevade runt ett hjul, och den roterande rörelsen omvandlades sedan till en fram och återgående rörelse som drev ett sågblad. Utväxlingen gav sågbladet mellan 250 till 300 slag i minuten.
Till maskinen fanns valfritt sågar av olika längder från 3 ft. upp till 9 ft. beroende på trädens storlek. Maskinen kan driven av två personer enligt konstruktören fälla 24” träd på cirka 5 minuter. Konstruktören ansåg att maskinen med två personer uträttar lika mycket som 20 personer med yxa.
Sågen transporterades enligt patentansökan på två hjul. Dessa hjul är inte monterade på bilderna ovan. Konstruktören föreslår att sågmaskinen flyttas av två personer men nämner att en person klarar att flytta maskinen mellan träden.
Sågning kunde ske antingen vertikalt eller horisontellt beroende på uppställning. James Hamiltons maskin kunde därför användas till att både fälla samt kapa träd. Maskinen kostade enligt uppgift 50 USD.
James Hamilton vidareutvecklade senare sin trädfällningsmaskin och patenterade ytterligare en trädfällningsmaskin 16’ Aug 1859, se nedan.

Bilder: James Hamilton’s trädfällare 1859, us patent No 25113.

James Hamiltons trädfällningsmaskiner uppmärksammades tidigt liksom Samuel H. Hamiltons trädfällare både i Amerika och i Europa.
James Hamiltons båda trädfällningsmaskiner fungerade rent mekaniskt. Det är dock tveksamt om de gjorde sågningen effektivare. Förbättringen som gjordes är att arbetsställningen är bättre ur ergonomisk synpunkt och ett mindre ansträngande rörelsesätt än vid sågning på med traditionell timmersvans. I praktiken ute i skogen var Hamiltons maskiner svåra att använda och transportera vilket fler källor skriver. Maskinerna kom därför inte till någon större praktisk användning.
Både James Hamiltons och Samuel H. Hamiltons trädfällningsapparater påverkade utvecklingen av sågar så sent som i början av 1900-talet. Uppfinnaren Robert Lagus i Finland blev intresset av motordrivna sågar 1911 när han såg en bild av Samuel H. Hamiltons trädfällningsmaskin. Lagus började nu experiment med egna trädfällningsmaskiner. Han ansåg, som båda personerna Hamilton 75 år tidigare, metoden kapa träd med ett fram och återgående sågblad var bästa lösningen. Lagus konstruktion kan beskrivas som en utvecklad James Hamiltons trädfällningsmaskin och/eller Samuel H. Hamilton trädfällningsmaskin. Den största skillnaden är att drivkraften mänsklig muskelkraft nu ersatts av en förbränningsmotor. Robert Lagus konstruktion, Arbor, började säljas 1916 dvs. 80 år efter James Hamilton och Samuel H. Hamiltons trädfällningsmaskiner.

Käll- och Litteraturförteckning:

US Patent Office, Patent No 502, December 07 1837
Franklin Journal, October and November, 1838
Mechanics’ Magazine, No 811, Saturday February 23 1839
Obbarius, G.I., Lärobok i skogsvetenskapen, 1845, s. 1-336
Af Ström, I. AD., Handbok för skogshushållare, 1846, s. 1-302
Kongl. Svenska Landtbruks-Akademien, Handlingar Rörande Landtbruket Och Dess Binäringar, Elfte Delen, 1852, s. 77-79
Segerdahl, G., Lärokurs uti skogshushållningen, 1852, s. 1-230
Obbarius, G.I., Enkla regler för skogsskötsel, 1857, s. 1-108
Illustreret Nyhedsblad, nr. 8 1862, s. 35
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Om skogarne och skogsväsendet. 1865, s. 1-218
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Iaktagelser rörande skogsväsendet, 1868, s.1-219
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Skogsteknologi, 1874, s. 1-280
Holmerz, C. G., Vägledning i Skogshushållning, 1879, s. 138-152
Wallmo, Uno, Rationell skogsavverkning, 1897, s. 1-288
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 967, 1899
Sylvan, Sam., Om skogsbruk, 1903, s. 1-75
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 2917, 1907
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No. 34491, 1911
Suomen metsänhoitoyhdistyksen julkaisuja, Puunkaatokone,Vol. No. 28 1911, s.173-174
The Timberman, Evolution of a pacific coast ironworking industry-Vulcan Iron works, 1911, s. 54-57
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6054, 1915
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6141, 1915
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6226, 1915
Hudiksvalls-Posten 28/11-1916, Notis om trädfällningsmaskin
K. C., Arbor, den nya trädfällningsmaskinen, Hufvudstadsbladet, 7 mars, 1916
Lundberg, Gustaf, Trädfällningsmaskinen Sector Tidskriften Skogen, årg. 3 (1916),
s. 323-325
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6394, 1916
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6522, 1916
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6529, 1916
Adensköld, K.F., Statens Maskin- och Redskpsprofningsanstalt, Meddelande nr. 51: Serieprofning af sågar för skogsafverkning, 1917
Kungl. Patent och Registreringsverket, Patent No. 43894, 1917
Kungl. Patent och registreringsverket, Patent No 45324, 1917
Mellström, Gösta, Skogsarbetarnas levnads och arbetsförhållanden, Tidskriften Skogen
årg. 4 (1917), s. 95-101
Metsätaloudellinen Aikakaskirja, Uusi puunkaatokone Arbor, 1917, s. 262
Metsätaloudellinen Aikakaskirja, Englantilainen puunkaatokone, 1917, s. 341
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6656, 1917
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6703, 1917
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6766, 1917
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6877, 1917
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6878, 1917
Greete, Erik, Hamiltons maskin för fällning och sönderdelning av träd, Tidskriften Skogen,
årg. 5 (1918), s. 305-307
Lagerberg, Torsten, Kort handledning i skogshushållning, 1918, s. 240-245
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6926, 1918
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6984, 1918
Lundberg, Gustav, Hjälpsågningsapparaten Jerker, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 60-62
Lundberg, Gustaf, Motorsågen ”Gerber”, Tidskriften Skogen, årg. 6 (1919),
s. 276-281
GB Patent, No 136753, 1919
Greete, Erik, Sågkamraten, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 142-145
Magnell, Axel, Hjälpsågningsapparaten ”Jerker”, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 93
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 7253, 1919
Field, William H., Field's wood working machinery reference book, 1920
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62217, 1920
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 9028, 1921
Ekman, W, Handbok i skogsteknologi, 1922, s. 221-230
Lundberg, Gustaf, Fagersta trädfällningsapparat, Tidskriften Skogen, årg. 9 (1922), s. 176-181
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62136, 1923
Lundberg, Gustaf, Motorsågen Arbor, Tidskriften Skogen, årg. 10 (1923), s. 331-334
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62649, 1924
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 10548, 1924
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 10961, 1924
Gerlinghoff, A, Die Sector Baumfällmaschine Modell 1924, Forstarchiv 1925, s. 54
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 65398, 1925
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 11379, 1925
Sandvikens Jernverks AB, Reklammaterial Trädfällningsapparat Kompis resp.Timmersåg, uå.
Sandvikens Jernverks AB, Sandvikens Sågar, 1925
Andersson, Gunnar, Sveriges allmänna skogar, 1926, s. 1-268
Lundberg, Gustaf, Sandvikens Trädfällningsapparat Kompis, Tidskriften Skogen, Årg. 13 (1926), s. 156-162
Åbo Underättelser, En uppfinnare på Skogsdagen, 1926-04-25
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 11845, 1926
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 12446, 1926
Tropenpflanzer, Die Baumfällmaschine Sektor, bd 29 (1926), s. 23
Greete, Erik, Nya redskap och andra förbättringar vid skogsavverkning, Tidskriften Skogen, årg. 14 (1927), s. 57-61
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 12207, 1927
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 12527, 1927
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 12826, 1927
Greete, Erik och Grinndal, TH., Anvisningar i skogsbruk, 1928, s. 137-140
Petrini, Sven, Skogens avverkning och utdrivning ur Sveriges Skogar Wahlgren A. samt Schotte G., 1928, s. 786-822
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 70233, 1929
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 14097, 1930
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 15181, 1930
Tidskriften Skogen, Nyheter på motorsågsområdet, årg 17 (1930), s. 573-574
Streyffert, Thorsten, Sveriges Skogar och Skogsindustrier, 1931, s. 1-240
Monroy, v., Hauptpryfung von Motorsägen, Heft 4, 1932
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 84285, 1934
Eissfeldt, H., Die Motorsäge im Forstbetriebe, 1939, s. 1-85
Pablo, Motordrivna fällningssågar, Tidskriften Skogen, årg. 27 (1940), s. 385-386
Sandvikens Jernverks AB, Sandvikens Skogssågar och deras skötsel, 1941, s. 1-65
Hallander, Åke, Svensk skog och bondeskogsbruk ur Lantbrukstekniska kalendern, 1942,
s. 241-255
Petro, Motorsågen: förtjänt av ökad uppmärksamhet, Tidskriften Skogen, årg. 30 (1943), s.
232-233
Johansson, F., Anvisningar I Skogsbruk, 1943, s. 153-177
Studier i Skogsbrukets Arbetslära, 1943
Tidskriften Skogen, Också en fällningssåg, årg. 31 (1944), s. 165
Manual samt försäljningsbroschyr Sally Saw
Nenzell, G., Några resultat från tidsstudier av gagnvirkeshuggning, S.D.A meddelande nr. 22, 1946
Tidskriften Skogen, Demonstration av motorsågar, årg. 33 (1946), s. 115
Ekman, Sven G., Skog i Nordamerika, 1947, s. 137-146
Studieselskapet För Norsk Industri, Meddelande No. 5, 1947
Arbetsfysiologiska Undersökningen (AFU), Studier över tungt kroppsarbete.Arbetsfysiologiska och arbetstekniska undersökningar vid skogsavverkning, 1948
Carpelan, Greger, Motorsågar och deras användning i svenskt skogsbruk, Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, 1948, s. 227-290
Enmansmotorsågen Hornet, Tidskriften Skogen, årg. 35 (1948), s. 2
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 5, 1948
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 32, 1948
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 33, 1948
P., En lätt motorsåg, Tidskriften Skogen årg. 35 (1948), s. 35
Elofson, Anders, Nya Lantmannens Bok, 1949, s. 1706-1709
Föyn, Per, Motorsågens ekonomi, Tidskriften Skogen, årg. 36 (1949), s. 270-271
St., En fransk motorsåg, Tidskriften Skogen, årg. 36 (1949), s. 107
Hallström, G., Enmansmotorsågens lönsamhet, Tidskriften Skogen årg. 37 (1950), s. 117
S-g., Äntligen en svensk motorsåg, Tidskriften Skogen, årg. 37 (1950), s. 222
Carpelan, Greger, Enmansmotorsågens lönsamhet, Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, 1953, s. 499-577
JO-BU Mekaniske Verksted, Vegledning i bruk og vedlikehold av JO-BU Junior, 1953
Parling, Nils, Motorsågen (skönlitteratur), 1953, s. 1-255
Hjort, R., Anvisningar i skogsbruk, 1954, s. 190-197
Ilon, Bengt, Skogsbruket på S:t Eriksmässan, Tidskriften Skogen, årg. 41 (1954), s. 326-327
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.), Aktuell Information, nr. 90, 1955
Ilon, Bengt, Världens enda Dieselmotorsåg, Tidskriften Skogen, årg. 42 (1955), s. 14
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 97, 1956
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.), Aktuell Information, nr. 106, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1255, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1258, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1259, 1956
Sundberg, Ulf, Virkets utdrivning, ur Svensk skog och skogsindustri Strindlund Gert, 1956, s. 165-179
Cederberg, Ned och Lindberg, Bo, Några råd till motorsågare, 1957, s. 1-16
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1957, s. 293-296
Provade motorsågar, Tidskriften Skogen, årg. 44 (1957), s. 152
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1304, 1957
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1307, 1957
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1311, 1957
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1958, s. 315-318
Manual samt försäljningsbroschyr BE-BO
Manual Crescent 06
Manual samt försäljningsbroschyr Husqvarna 70
Manual samt försäljningsbroschyr Husqvarna MS 90
Manual samt försäljningsbroschyr Jonsereds Raket XF
Manual samt försäljningsbroschyr Partner C6
Manual samt försäljningsbroschyr Partner R 11
Dolmar Machinen-Fabrik G.m.b.H., Bedeinungsanweisung Dolmar Type CL, 1959
Lundgren, Rune, Motorsågen, 1959, s. 3-8
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1959, s. 283-287
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1960, s. 269-273
C:son Leijonhufvud, Axel, Virkets utdrivning ur Skogen och skogsbruket Lindh Eric A,Stålfelt Folke samt Wennmark Torsten, 1961, s. 228-231
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1961, s. 278-281
Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag, Insyn, Nr. 4, årg. 17 (1961), s. 5
Ilon, Bengt, Från stenyxa till Husqvarna motorsåg, i Fällt och aktuellt med Husqvarna motorsåg i skogen, M 95156-6,7-61, s. 4-7
Lidberg, Bo och Bure’nius, Åke, Motorsågning, 1961, s. 5-8
Granlund, Torsten och Quennerstedt, Hans, Skogsbruk, 1962, s. 148-160
Sveriges Skogsvårdsförbund, Anvisningar i skogsbruk, 1966, s. 139-146
Strehlke, Ernst-Günther, Forstmaschinenkunde, 1970, s. 83-85
Embertse´n, Sven, Virkesdrivning inom Kramforsdelen av SCA 1911-1965, Studia Foresalia Suecia nr 134, 1976, s. 49-51
Lohberg, Rolf, Geschichte der Waldarbeit, 1976, s. 66-75
Glantz, Dane, Teknos motorsågar, 1978, s. 10-11
Härkönen, Pekka, Motorsågning, 1978, s. 1-68
Vevstad, Andreas, Motorsaga-fra tömmerfellningsmaskin till håndredskap, i Årsbok för
Norsk Skogsbruksmuseum 9 (1978-1981), s. 9-124
Agrell, Gunnar, Lantmannen, 1979, s. 108
Jonsereds AB, Sågar lätt som sågar rätt, 1979, s. 1-20
Gaunitz, Sven, Struktur, strategi och resurser, i Utterström, Gustaf, SCA 50 år Studier kring ett storföretag och dess föregångare, 1979, s. 143-217
Strömberg, Roland, Motorsågen, 1979, s. 13-16
Andrews, Ralph W., This was Logging, 1982, s. 1-157
Tehdrspuu oy, Sippolan metsäkoulu ja halla-sippolan metsät, 1982, s. 6-7
Lantbruksstyrelsens informationsenhet, 100 år med svenskt lantbruk, 1990, s. 56
Wallin, Bo, Rikare Skog, 1990, s. 1-133
Heinke, Ulf, Motorsågens utveckling, Polhem, årg. 9 (1991), s. 27-60
Hjelm, Jonny, Skogsarbetarna och motorsågen, 1991, s. 71-73
Kyhne, Jochen, Redskap och maskiner, 1991, s. 7-29
Parling, Nils, Skogsarbetaren (skönlitteratur), 1991, s. 1-152
Drushka, Ken, Working in the Woods, 1992, s.58-95
Perlinge, Anders, Skogsbrukets tekniska utveckling under 100 år, 1992, s. 1- 119
Hjelm, Jonny, Forest work and mechanization-changes in Sweden and Canada during the post-war period, Polhem, årg. 12 (1994/3), s. 260-288
Skogsstyrelsen, Motorsågning, 1994, s. 21-37
Wallenius, Rudolf, Motorsågen kom och försvann, 1994
Drushka, Ken och Konttinen, Hannu, Tracks in the Forest, 1997, s. 52
Sundberg, Carl-Gustaf, Bergslaget och Skogen, 1997
Jakobsson, Vejne, Skogsbruk förr och nu, 2002, s. 47-50
Löffler, H., Hamberger, J., Warkotsch, W., Wie in Bayern das Holz aus dem Wald
kam. Holzernte, Walderschließung und Holztransport einst und jetzt. In: Bleymüller, H.,
Gundermann, E., Beck, R. (Hrsg.): 250 Jahre Bayerische Staatsforstverwaltung. – Rückblicke,
Einblicke, Ausblicke. Mitteilungen aus der Bayer. Staatsforstverwaltung, 2002, Heft 51, Bd. 2, s. 335 - 368
Sveaskog Virke Norr, Skog & Trä i Norr, nr. 3 2003, s, 13
Andersson, Stig, Skogsteknik förr och nu, i Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2004,
s. 102-116
Ericsson, Henry, Män med visioner, 2005, s. 29-41
Lee, David, Chainsaws: a history, 2006, s. 22-25, 35-36, 209
Enander, Karl-Göran, Ekologi, skog och miljö, 2007, s. 76-215
Fleischer, Manfred, Die Geschichte der Motorsäge, 2007, s. 21-49
Darphin, Jean-Paul, Nymans Verkstäder, 2008, s. 147-149
Samset, Ivar, Fra muskler til maskiner i skogen, 2008, s. 10-80

Tillbaka Upp