dieselsagar

Dieselsågar.

Norska gruvingenjören Rasmus Wiig konstruerade 1949 en dieseldriven motorsåg med namnet Comet. Sågen som vägde 8,5 kg var extremt lätt jämfört med andra samtida sågar. Comet typ A tillverkades i Oslo, Norge, av Wiigs bolag Norsk Sagbladd Fabrikk. Wiig hoppades att Cometsågen skulle sälja i stort antal men köparna var tveksamma till nyheten dieselsåg och Comet såldes i relativt små mängder.
Motorn var av semidieseltyp med tändrör och gick att köra på valfritt oljeblandad bensin, diesel och fotogen. Comet var konstruerad för en mycket hög andel olja i bränslet. I instruktionsboken står att inkörningsperiodens första 3 timmar skall oljeblandningen vara 30 %. Sedan skall vid dieseldrift 10 % olja och vid bensin/fotogenbränsle 14 % olja tillsättas.
Comet gick enligt uppgift bäst och var starkast på bensin. Comet gick enligt uppgift bäst och var starkast på bensin. Comet rök ganska mycket på diesel och röken var inte trevlig att inandas. Vid start värmdes tändröret upp med en inbyggd propangasbrännare. Efter 20 sek förvärmning var sågen klar för start. Främre handtagsbygeln fungerade som gasbehållare och den rymde gas för 100-150 starter dvs. flera veckors behov. Med varje såg medföljde också en 1-liters reservflaska, rymmande ytterligare ca 1500 -2000 starter.
I Sverige började AB Como, Mats & Tore Bjerke licenstillverka (semi)-dieselsågar 1950. Den svensktillverkade modellen som kallades Comet B demonstrerades för första gången i Sverige i dec 1950.

Vid demonstrationer visades ofta hur Comet startade även efter att ha doppats helt i vatten. Efter att Comet doppats i vatten togs den upp och tömdes på vatten. Därefter tändes brännaren och sågen statades som vanligt vilket var otänkbart med andra sågar på marknaden. Bilden nedan är från en tidstypisk demonstration i dec 1950.

De första 100 Comet började säljas till kund i feb 1951. Comet B tillverkades 1950-1953.
Tillverkaren Como hade höga förhoppningar på Comet. Fördelar som nämndes i reklamen var t.ex. låg vikt, lågt inköpspris, lättstartad i sträng kyla och förväntat hög driftsäkerhet genom enkel konstruktion.
Cometsågen uppfyllde emellertid inte förväntningarna och omdömena var övervägande negativa. Comet ansågs ha en lägre skärhastighet än jämförbara enmanssågar.
Ett antal intervjuer med skogsarbetare har genomförts inför denna text. Informanternas åsikt om Comet uppvisar en betydande åsiktsskillnad mellan olika personer. Allt från relativt positiva åsikter till mycket negativa synpunkter har framförts. Informanternas åsikt är oftast att Comet jämfört med t.ex. välkända BE-BO är att BE-BO i nästan allt är den bättre sågen förutom dess betydligt högre vikt. Det var enligt informanterna en stor skillnad i styrka på BE-BO och Comet. En nackdel som nämns är att Comet endast kan gå kort tid obelastad på tomgång. Om tomgången ställdes upp en aning kunde sågen ställas i storleksordningen 5 min. Uttalanden typ ”Man kan ställa sågen, vända en stock samt inte mycket mer innan sågen stannar” har också nämnts. Comet kunde gå ner i varv så att den bara stod och vickade med svänghjulet. Sågen fick då stannas helt samt därefter startas igen.
Informanterna säger också att det är mycket viktig att återstarta sågen direkt vid tjuvstopp. Max 30 sekunder nämndes och aningen längre tid vid varm väderlek.
Uppgifter från att sågen var mycket svårstartad speciellt med varm motor till uppgifter att den vanligen var lättstartad speciellt med varm motor förekommer.
Författarens slutsats är att Comets funktion mycket är beroende på skötsel och handhavande. En person berättade att han var så irriterad vid ständiga driftsproblem att han slutligen slängde sågen i ett kärr. Andra huggare var enligt uppgift relativt nöjd med sågen och använde Comet flera år utan större problem. Detta är uppgifter som visar den stora åsiktsskillnaden.
Como vidareutvecklade och detaljförbättrade efter en tid sågen. Den nya Comet version S med en högre effekt var utrustad med magnapullstart, automatisk kedjesmörjning utöver andra detaljförbättringar. AB Como byggde första provserien hösten 1952 och Comet S såldes perioden 1953-1954.
Jonsereds köpte Como 1954 och började själva tillverka sågar. Jonsereds första modell som introducerades 1954 byggde till stor del på Rasmus Wiigs idéer. Sågen såldes av Jonsereds alternativt med 2 olika tändsystem, som XA ”Raketen” i semidieselversion med tändrör alternativt XB ”El-Raketen” med magnettändning. Enligt obekräftade uppgifter tillverkades cirka 2000 XA ”Raketen”.

På XA ”Raketen” liksom på Cometsågarna värmdes tändröret vid start upp med en inbyggd propangasbrännare. Efter 20 sek förvärmning var sågen klar för start. Främre handtagsbygeln fungerade som gasbehållare och den rymde gas för 100-150 starter dvs. flera veckors behov. Med varje såg medföljde också en 1-liters reservflaska, rymmande ytterligare ca 1500 starter. Raketsågarna är båda utrustad med insprutningspump istället för förgasare och kan användas i alla olika lägen. XB sågen blev kanske mest känd under tilläggsbeteckningen El-Raket.
En intressant detalj som kan nämnas är att ramkonstruktionen på raketsågarna möjliggjorde sågning med dragande kedja även vid underkapning.
Jonsereds XA och även XB ansågs av användarna vara svaga med relativt låg skärhastighet jämfört med andra enmanssågar. Jonsereds konstruerade därför den starkare XD-sågen som introducerades 1957 och som också kraftigt byggde på Rasmus Wiigs idéer. Jonsereds övergav samtidigt tillverkningen semi-dieseldrivna motorsågar och XD fanns bara med magnettändning.

US Patent Office, Patent No 502, December 07 1837
Franklin Journal, October and November, 1838
Mechanics’ Magazine, No 811, Saturday February 23 1839
Obbarius, G.I., Lärobok i skogsvetenskapen, 1845, s. 1-336
Af Ström, I. AD., Handbok för skogshushållare, 1846, s. 1-302
Kongl. Svenska Landtbruks-Akademien, Handlingar Rörande Landtbruket Och Dess Binäringar, Elfte Delen, 1852, s. 77-79
Segerdahl, G., Lärokurs uti skogshushållningen, 1852, s. 1-230
Obbarius, G.I., Enkla regler för skogsskötsel, 1857, s. 1-108
Illustreret Nyhedsblad, nr. 8 1862, s. 35
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Om skogarne och skogsväsendet. 1865, s. 1-218
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Iaktagelser rörande skogsväsendet, 1868, s.1-219
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Skogsteknologi, 1874, s. 1-280
Holmerz, C. G., Vägledning i Skogshushållning, 1879, s. 138-152
Wallmo, Uno, Rationell skogsavverkning, 1897, s. 1-288
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 967, 1899
Sylvan, Sam., Om skogsbruk, 1903, s. 1-75
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 2917, 1907
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No. 34491, 1911
Suomen metsänhoitoyhdistyksen julkaisuja, Puunkaatokone,Vol. No. 28 1911, s.173-174
The Timberman, Evolution of a pacific coast ironworking industry-Vulcan Iron works, 1911, s. 54-57
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6054, 1915
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6141, 1915
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6226, 1915
Hudiksvalls-Posten 28/11-1916, Notis om trädfällningsmaskin
K. C., Arbor, den nya trädfällningsmaskinen, Hufvudstadsbladet, 7 mars, 1916
Lundberg, Gustaf, Trädfällningsmaskinen Sector Tidskriften Skogen, årg. 3 (1916),
s. 323-325
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6394, 1916
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6522, 1916
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6529, 1916
Adensköld, K.F., Statens Maskin- och Redskpsprofningsanstalt, Meddelande nr. 51: Serieprofning af sågar för skogsafverkning, 1917
Kungl. Patent och Registreringsverket, Patent No. 43894, 1917
Kungl. Patent och registreringsverket, Patent No 45324, 1917
Mellström, Gösta, Skogsarbetarnas levnads och arbetsförhållanden, Tidskriften Skogen
årg. 4 (1917), s. 95-101
Metsätaloudellinen Aikakaskirja, Uusi puunkaatokone Arbor, 1917, s. 262
Metsätaloudellinen Aikakaskirja, Englantilainen puunkaatokone, 1917, s. 341
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6656, 1917
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6703, 1917
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6766, 1917
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6877, 1917
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6878, 1917
Greete, Erik, Hamiltons maskin för fällning och sönderdelning av träd, Tidskriften Skogen,
årg. 5 (1918), s. 305-307
Lagerberg, Torsten, Kort handledning i skogshushållning, 1918, s. 240-245
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6926, 1918
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6984, 1918
Lundberg, Gustav, Hjälpsågningsapparaten Jerker, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 60-62
Lundberg, Gustaf, Motorsågen ”Gerber”, Tidskriften Skogen, årg. 6 (1919),
s. 276-281
GB Patent, No 136753, 1919
Greete, Erik, Sågkamraten, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 142-145
Magnell, Axel, Hjälpsågningsapparaten ”Jerker”, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 93
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 7253, 1919
Field, William H., Field's wood working machinery reference book, 1920
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62217, 1920
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 9028, 1921
Ekman, W, Handbok i skogsteknologi, 1922, s. 221-230
Lundberg, Gustaf, Fagersta trädfällningsapparat, Tidskriften Skogen, årg. 9 (1922), s. 176-181
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62136, 1923
Lundberg, Gustaf, Motorsågen Arbor, Tidskriften Skogen, årg. 10 (1923), s. 331-334
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62649, 1924
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 10548, 1924
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 10961, 1924
Gerlinghoff, A, Die Sector Baumfällmaschine Modell 1924, Forstarchiv 1925, s. 54
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 65398, 1925
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 11379, 1925
Sandvikens Jernverks AB, Reklammaterial Trädfällningsapparat Kompis resp.Timmersåg, uå.
Sandvikens Jernverks AB, Sandvikens Sågar, 1925
Andersson, Gunnar, Sveriges allmänna skogar, 1926, s. 1-268
Lundberg, Gustaf, Sandvikens Trädfällningsapparat Kompis, Tidskriften Skogen, Årg. 13 (1926), s. 156-162
Åbo Underättelser, En uppfinnare på Skogsdagen, 1926-04-25
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 11845, 1926
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 12446, 1926
Tropenpflanzer, Die Baumfällmaschine Sektor, bd 29 (1926), s. 23
Greete, Erik, Nya redskap och andra förbättringar vid skogsavverkning, Tidskriften Skogen, årg. 14 (1927), s. 57-61
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 12207, 1927
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 12527, 1927
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 12826, 1927
Greete, Erik och Grinndal, TH., Anvisningar i skogsbruk, 1928, s. 137-140
Petrini, Sven, Skogens avverkning och utdrivning ur Sveriges Skogar Wahlgren A. samt Schotte G., 1928, s. 786-822
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 70233, 1929
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 14097, 1930
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 15181, 1930
Tidskriften Skogen, Nyheter på motorsågsområdet, årg 17 (1930), s. 573-574
Streyffert, Thorsten, Sveriges Skogar och Skogsindustrier, 1931, s. 1-240
Monroy, v., Hauptpryfung von Motorsägen, Heft 4, 1932
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 84285, 1934
Eissfeldt, H., Die Motorsäge im Forstbetriebe, 1939, s. 1-85
Pablo, Motordrivna fällningssågar, Tidskriften Skogen, årg. 27 (1940), s. 385-386
Sandvikens Jernverks AB, Sandvikens Skogssågar och deras skötsel, 1941, s. 1-65
Hallander, Åke, Svensk skog och bondeskogsbruk ur Lantbrukstekniska kalendern, 1942,
s. 241-255
Petro, Motorsågen: förtjänt av ökad uppmärksamhet, Tidskriften Skogen, årg. 30 (1943), s.
232-233
Johansson, F., Anvisningar I Skogsbruk, 1943, s. 153-177
Studier i Skogsbrukets Arbetslära, 1943
Tidskriften Skogen, Också en fällningssåg, årg. 31 (1944), s. 165
Manual samt försäljningsbroschyr Sally Saw
Nenzell, G., Några resultat från tidsstudier av gagnvirkeshuggning, S.D.A meddelande nr. 22, 1946
Tidskriften Skogen, Demonstration av motorsågar, årg. 33 (1946), s. 115
Ekman, Sven G., Skog i Nordamerika, 1947, s. 137-146
Studieselskapet För Norsk Industri, Meddelande No. 5, 1947
Arbetsfysiologiska Undersökningen (AFU), Studier över tungt kroppsarbete.Arbetsfysiologiska och arbetstekniska undersökningar vid skogsavverkning, 1948
Carpelan, Greger, Motorsågar och deras användning i svenskt skogsbruk, Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, 1948, s. 227-290
Enmansmotorsågen Hornet, Tidskriften Skogen, årg. 35 (1948), s. 2
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 5, 1948
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 32, 1948
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 33, 1948
P., En lätt motorsåg, Tidskriften Skogen årg. 35 (1948), s. 35
Elofson, Anders, Nya Lantmannens Bok, 1949, s. 1706-1709
Föyn, Per, Motorsågens ekonomi, Tidskriften Skogen, årg. 36 (1949), s. 270-271
St., En fransk motorsåg, Tidskriften Skogen, årg. 36 (1949), s. 107
Hallström, G., Enmansmotorsågens lönsamhet, Tidskriften Skogen årg. 37 (1950), s. 117
S-g., Äntligen en svensk motorsåg, Tidskriften Skogen, årg. 37 (1950), s. 222
Carpelan, Greger, Enmansmotorsågens lönsamhet, Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, 1953, s. 499-577
JO-BU Mekaniske Verksted, Vegledning i bruk og vedlikehold av JO-BU Junior, 1953
Parling, Nils, Motorsågen (skönlitteratur), 1953, s. 1-255
Hjort, R., Anvisningar i skogsbruk, 1954, s. 190-197
Ilon, Bengt, Skogsbruket på S:t Eriksmässan, Tidskriften Skogen, årg. 41 (1954), s. 326-327
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.), Aktuell Information, nr. 90, 1955
Ilon, Bengt, Världens enda Dieselmotorsåg, Tidskriften Skogen, årg. 42 (1955), s. 14
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 97, 1956
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.), Aktuell Information, nr. 106, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1255, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1258, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1259, 1956
Sundberg, Ulf, Virkets utdrivning, ur Svensk skog och skogsindustri Strindlund Gert, 1956, s. 165-179
Cederberg, Ned och Lindberg, Bo, Några råd till motorsågare, 1957, s. 1-16
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1957, s. 293-296
Provade motorsågar, Tidskriften Skogen, årg. 44 (1957), s. 152
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1304, 1957
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1307, 1957
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1311, 1957
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1958, s. 315-318
Manual samt försäljningsbroschyr BE-BO
Manual Crescent 06
Manual samt försäljningsbroschyr Husqvarna 70
Manual samt försäljningsbroschyr Husqvarna MS 90
Manual samt försäljningsbroschyr Jonsereds Raket XF
Manual samt försäljningsbroschyr Partner C6
Manual samt försäljningsbroschyr Partner R 11
Dolmar Machinen-Fabrik G.m.b.H., Bedeinungsanweisung Dolmar Type CL, 1959
Lundgren, Rune, Motorsågen, 1959, s. 3-8
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1959, s. 283-287
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1960, s. 269-273
C:son Leijonhufvud, Axel, Virkets utdrivning ur Skogen och skogsbruket Lindh Eric A,Stålfelt Folke samt Wennmark Torsten, 1961, s. 228-231
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1961, s. 278-281
Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag, Insyn, Nr. 4, årg. 17 (1961), s. 5
Ilon, Bengt, Från stenyxa till Husqvarna motorsåg, i Fällt och aktuellt med Husqvarna motorsåg i skogen, M 95156-6,7-61, s. 4-7
Lidberg, Bo och Bure’nius, Åke, Motorsågning, 1961, s. 5-8
Granlund, Torsten och Quennerstedt, Hans, Skogsbruk, 1962, s. 148-160
Sveriges Skogsvårdsförbund, Anvisningar i skogsbruk, 1966, s. 139-146
Strehlke, Ernst-Günther, Forstmaschinenkunde, 1970, s. 83-85
Embertse´n, Sven, Virkesdrivning inom Kramforsdelen av SCA 1911-1965, Studia Foresalia Suecia nr 134, 1976, s. 49-51
Lohberg, Rolf, Geschichte der Waldarbeit, 1976, s. 66-75
Glantz, Dane, Teknos motorsågar, 1978, s. 10-11
Härkönen, Pekka, Motorsågning, 1978, s. 1-68
Vevstad, Andreas, Motorsaga-fra tömmerfellningsmaskin till håndredskap, i Årsbok för
Norsk Skogsbruksmuseum 9 (1978-1981), s. 9-124
Agrell, Gunnar, Lantmannen, 1979, s. 108
Jonsereds AB, Sågar lätt som sågar rätt, 1979, s. 1-20
Gaunitz, Sven, Struktur, strategi och resurser, i Utterström, Gustaf, SCA 50 år Studier kring ett storföretag och dess föregångare, 1979, s. 143-217
Strömberg, Roland, Motorsågen, 1979, s. 13-16
Andrews, Ralph W., This was Logging, 1982, s. 1-157
Tehdrspuu oy, Sippolan metsäkoulu ja halla-sippolan metsät, 1982, s. 6-7
Lantbruksstyrelsens informationsenhet, 100 år med svenskt lantbruk, 1990, s. 56
Wallin, Bo, Rikare Skog, 1990, s. 1-133
Heinke, Ulf, Motorsågens utveckling, Polhem, årg. 9 (1991), s. 27-60
Hjelm, Jonny, Skogsarbetarna och motorsågen, 1991, s. 71-73
Kyhne, Jochen, Redskap och maskiner, 1991, s. 7-29
Parling, Nils, Skogsarbetaren (skönlitteratur), 1991, s. 1-152
Drushka, Ken, Working in the Woods, 1992, s.58-95
Perlinge, Anders, Skogsbrukets tekniska utveckling under 100 år, 1992, s. 1- 119
Hjelm, Jonny, Forest work and mechanization-changes in Sweden and Canada during the post-war period, Polhem, årg. 12 (1994/3), s. 260-288
Skogsstyrelsen, Motorsågning, 1994, s. 21-37
Wallenius, Rudolf, Motorsågen kom och försvann, 1994
Drushka, Ken och Konttinen, Hannu, Tracks in the Forest, 1997, s. 52
Sundberg, Carl-Gustaf, Bergslaget och Skogen, 1997
Jakobsson, Vejne, Skogsbruk förr och nu, 2002, s. 47-50
Löffler, H., Hamberger, J., Warkotsch, W., Wie in Bayern das Holz aus dem Wald
kam. Holzernte, Walderschließung und Holztransport einst und jetzt. In: Bleymüller, H.,
Gundermann, E., Beck, R. (Hrsg.): 250 Jahre Bayerische Staatsforstverwaltung. – Rückblicke,
Einblicke, Ausblicke. Mitteilungen aus der Bayer. Staatsforstverwaltung, 2002, Heft 51, Bd. 2, s. 335 - 368
Sveaskog Virke Norr, Skog & Trä i Norr, nr. 3 2003, s, 13
Andersson, Stig, Skogsteknik förr och nu, i Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2004,
s. 102-116
Ericsson, Henry, Män med visioner, 2005, s. 29-41
Lee, David, Chainsaws: a history, 2006, s. 22-25, 35-36, 209
Enander, Karl-Göran, Ekologi, skog och miljö, 2007, s. 76-215
Fleischer, Manfred, Die Geschichte der Motorsäge, 2007, s. 21-49
Darphin, Jean-Paul, Nymans Verkstäder, 2008, s. 147-149
Samset, Ivar, Fra muskler til maskiner i skogen, 2008, s. 10-80