Motboken
Här
kan du se hur en motbok såg ut
(pdf format)
Motbok var i Sverige ett
häfte med plats för stämplar, där inköp av alkoholdrycker
på Göteborgssystemet (föregångare till Systembolaget)
skrevs upp för att kunna bevaka den köpta ransonen. Det var en del
av Brattsystemet, ett större försök att minska alkoholkonsumtionen.
Från början användes motboken bara för spritdrycker för
att senare användas för både öl, vin och sprit.
Motboken infördes av läkaren och politikern Ivan Bratt och användes
i hela Sverige från 1917 (i vissa områden från 1914) fram
till 1955. Efter rusdrycksförbudslinjens knappa förlust i folkomröstningen
1922, blev permanentandet av motbokssystemet en politisk kompromiss mellan de
båda sidorna. Motboken syftade framförallt till att minska spritdrickandet.
Den som hade motbok kunde däremot köpa i stort sett obegränsade
mängder vin. Sprit ansågs vara starkt förknippat med fylleri,
alkoholism och våldsbrott, och staten ville bland annat förebygga
brott och individuella skadeverkningar av alkoholkonsumtion. Vindrickandet,
som schablonmässigt ansågs skötas under mer ordnade former,
berördes därför inte av restriktionerna. Antalet motböcker
var den 31 december 1948 totalt 1 878 705 stycken och den genomsnittliga inköpsrätten
per motbok och månad var 1,82 liter sprit. Det var inkomst, kön,
förmögenhet och samhällsposition som styrde tilldelningen. Den
som var arbetslös eller saknade inkomst kom aldrig ifråga. Det gällde
också gifta kvinnor och yngre människor i allmänhet. En ogift
kvinna kunde få en motbok men hennes ranson var långt mindre än
männens. Som kvinna och hushållerska fanns inte chans att få
motbok när mannen i huset hade en.
Vår källa: Wikipedia
Wikipedias källor:
Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller
1970
Nationalencyklopedin, 2007
Historien om Systembolaget Systembolagets webbplats.
Alkoholens historia i Sverige
Här hittar du viktiga årtal i Sveriges alkoholhistoria. Som när vi började bränna sprit av potatis, när svenskarna drack som mest, när motboken försvann. Med mera, med mera.
1467 Krutblandaren Mäster
Berentz i Stockholm inhandlar aqua vitae (destillerat vin) från Lübeck.
Det ska användas som ingrediens i kruttillverkningen - men det visar sig
snart att det går att dricka också. Brännvinet är i Sverige.
1494 Sten Sture den äldre utfärdar förbud mot att bränna
och sälja brännvin i Stockholm.
1590 Under Johan IIIs ryska fälttåg lär sig de svenska knektarna
att bränna brännvin av spannmål.
1698 Husbehovsbränningen förbjuds.
1709 Nöd i landet efter Poltava. Karl XII förbjuder brännvinsframställning
av brödsäd.
1746 För första gången gör man brännvin av potatis
- man har ännu inte upptäckt hur god den är att äta. Däremot
behöver man spannmålet till bröd. Kvinnan bakom potatisbrännvinet
heter Eva de la Gardie och är ledamot av Vetenskapsakademien.
1756 Importförbud på bland annat sprit, vin och öl. Alla brännvinspannor
dras samtidigt in av staten.
1787 Husbehovsbränningen släpps åter helt fri.
1829 Man dricker hela 46 liter brännvin om året per invånare
- alla barn inräknade. Antalet brännvinspannor i Sverige beräknas
vara 175 000.
1850 Några bergsmän i Falun bildar det första systembolaget
"I sedlighetens intresse". Vinsten går till allmännyttiga
ändamål.
1855 Ny brännvinsförordning ska skapa ordning i handeln med brännvin
och reducera det enskilda vinstintresset.
1860 Ny tillverkningsförordning stoppar husbehovsbränningen.
1865 AB Göteborgssystemet bildas.
1905 All brännvinsförsäljning i landet ska skötas av särskilda
bolag under viss statlig kontroll.
1912 AB Göteborgssystemet inför anmälningsbevis och individuell
registrering av spritinköp.
1914 AB Stockholmssystemet börjar sin verksamhet med att införa motbokstvång
och individuell ransonering.
1917 AB Vin & Spritcentralen bildas och tar över all partihandel.
1917 Starkölet förbjuds.
1919 Motbokskontrollen genomförs till fullo genom en ny rusdrycksförsäljningsförordning.
Systembolagen får monopol också på vinförsäljningen.
1922 Folkomröstning om ett totalförbud av alkohol. 889 000 röstade
för och 925 000 mot förbud.
1955 Motboken slopas. Systembolaget blir ett riksbolag. Starkölsförbudet
upphävs.
1957 Riksdagen beslutar om spärrlistor och legitimationsskyldighet. Systembolaget
börjar sin propaganda för mindre starka dryckesvanor.
1963 Legitimationsbestämmelserna skärps.
1965 Mellanölet klass II B införs och säljs i matvaruaffären.
1969 Inköpsåldern på Systembolaget sänks från 21
till 20 år.
1977 Mellanölet och spärrlistorna avskaffas.
1978 Ny lag om handel med drycker träder i kraft med bland annat nya regler
för butiksetablering.
1979 Skärpta regler om marknadsföring av alkohol.
1981 Ny lag om langning och överlåtelse till ungdom.
1982 Beslut om lördagsstängt.
1991 Första självbetjäningsbutiken öppnas på prov.
1993 EU-kommissionen meddelar den svenska regeringen att Systembolaget får
finnas kvar.
1994 Ny alkohollag och nytt avtal mellan Systembolaget och staten.
1995 Som ett resultat av EU-kommissionens beslut avvecklas Vin & Sprits
monopol på import, export, tillverkning och partihandel. Samtidigt upphör
Systembolagets ensamrätt på försäljning till restauranger.
Det enda monopolet som finns kvar är Systembolagets monopol på detaljhandel.
1997 EG-domstolen slår i det så kallade Franzén-målet
fast att Systembolagets monopol är inte strider mot EG-rätten.
2000 Prov med lördagsöppet i sex län.
2001 Beslut om lördagsöppet i hela landet från och med den 7
juli.
2004 Införseln av alkohol från EU blir i princip fri för svenska
resenärer.
Källa: http://www.systembolaget.se/OmSystembolaget/Systembolagets-historia/alkoholens-historia/