Brandsprutor- Brandsläckare
Brandspruta (källa Wikipedia)
Brandspruta är ett samlingsnamn oftast för en pump eller liknande
som används vid släckning av bränder. Brandsprutor har därför
funnits vid brandsläckning sedan den första enkla handpumpen tillverkades.
Brandsprutor fanns redan i Romarriket. Brandsprutor klassades förr i tiden
som lätta brandsprutor som var bärbara eller kunde göras bärbara
för högst 2 man. Eller som kärrspruta där brandsprutan placerades
på en kärra, ett dragfordon som kunde dragas för hand eller
av hästar eller andra dragdjur. I en del fall kunde den dragna brandsprutan
avställas och bäras av 4-6 man.
I slutet av 1800-talet placerades brandsprutan på ett ångdrivet
eller motordrivet fordon. Motorfordonets motor kunde då även driva
brandsprutan, och här fick man en beteckning som kallades automobilmotorspruta,
senare bilmotorspruta, idag släckbil.
Brandsprutor kan delas in i olika kategorier
• Handspruta Där brandsprutan drivs för hand ex. handtryckspruta
eller handkraftspruta.
• Ångspruta Brandsprutan drivs av vattenångan från en
ångmaskin.
• Kolsyraspruta Brandsprutan drivs av trycket från kolsyran
• Motorspruta Drivs av motor som kan vara bensin, diesel, elmotor.
Handspruta
Handspruta som är en typ av tidig brandspruta kan delas in i flera olika
typer eller kategorier
Handtryckspruta är en enkel handpump, som användes vid brandsläckning
förr i tiden. Med handtrycksprutan sög man först vatten ur en
spann eller liknande och tryckte sedan en vattenstråle mot elden. Detta
gav möjligen en mer riktad vattenmängd mot en yta från ett längre
avstånd, än att man kastade en hink med vatten mot elden.
De första försöken till enkla handkraftsprutor började tillverkas
i Europa under 1500-talet. De krävde fler personer som med sin handkraft
pumpade upp vatten till ett fast rör på brandsprutan som riktades
mot elden. Jan van der Heiden från Holland, brandmästare i Amsterdam
tog fram och utvecklade slangen 1672, och därmed föddes (slangsprutan)
den "moderna handkraftsprutan". De första slangarna tillverkades
av segelduk för att efter några år tillverkas av läder.
I Sverige kopierades dessa slangsprutor av "Olof Eriksson Thelning"
som fick kung Carl XI uppdrag att tillverka sprutorna för försäljning
till de större svenska städerna. Han beskrev sin brandspruta i ett
tryckt häfte som gavs ut 1682. Denna handkraftspruta pumpades och sköttes
av 8-12 man. Efter denna typ av slangspruta påbörjade lokala smeder
mindre tillverkning av egna handkraftsprutor. Från mitten av 1800-talet
började en mer industriell tillverkning av handkraftsprutor runt om i landet.
Ångspruta
Ångspruta tillverkad 1896 på Ludwigsbergs verkstad i Stockholm.
Ångsprutan var hästdragen. 1914 tog det enligt uppgift 15-20 minuter
att få den i funktion. Den kan eldas under gång av en man stående
på plattformen baktill. Användes sista gången 1926 vid en brand
på Eskilstuna Stålpressnings AB.
En ångspruta är en hästdragen, ångdriven brandspruta.
De första ångdrivna brandsprutorna konstruerades av svensken John
Ericsson med hjälp av britten Braihtwaite 1829. I Sverige infördes
ångsprutan först i Göteborg 1862. Men redan 1861 hade en svensk
ångspruta tillverkats av Robertssons mekaniska verkstad i Göteborg.
I Sverige startades tillverkning vid Ljusne mekaniska verkstad 1878 först
kopierade man Amerikanska brandsprutor. Tillverkningen övertogs 1883 av
Ludvigsbergs verkstadsaktiebolag Stockholm som kom att bli den största
tillverkaren av ångsprutor i Sverige. Även en av de ledande företagen
internationellt.Ångsprutan medförde stor förbättring av
brandsprutans kapacitet. De ersattes så småningom med bensindrivna
eller elektriska sprutor, eller sprutor baserade på kolsyra.
Kolsyraspruta
Kolsyresprutor går ut på att som drivkraft använda kolsyra
vilket gav brandkåren möjlighet att genast påbörja angrepp
på branden. Kolsyresprutan utgöres av ett fordon, på vilket
förutom även brandredskap medförde ett vattenförråd
vilket frampressades genom ett kolsyretryck. Kolsyregassprutor började
att tillverkas på 1890-talet och levererades först till Österrikes
och Tysklands större städer. Till Sverige levererades för Malmö
stads brandväsende den första sprutan av detta slag år 1901
från firman Hampe & C:o i Hamburg. Senare tillverkades dessa sprutor
även i Sverige på Billmans sprutfabrik i Stockholm.
Motorspruta
En motorspruta används ex. av räddningstjänsten vid brandsläckning
där man inte har tillgång till brandpostnätet eller när
brandpostnätet inte ger tillräckligt med vatten. En motorspruta kan
även användas för tryckhöjning då vatten skall transporteras
längre sträckor. Motorsprutor är ett samlingsnamn då pumpen
drivs av en motor, kan vara bensin, diesel eller elektriska motorer. De första
drevs av en fotogenmotor. Motorsprutor är ofta monterade på ett underrede
med hjul och dras efter ett brandfordon.